Helt ärligt vet jag nog inte riktigt vart jag ska börja någonstans, men jag tror att det är lika bra att ta det från början och med det sagt så menar jag verkligen från början! Det var Maj månad och jag hade lagt ut Laslo på annons på hästnet. Telefonen gick varm och jag fick dagligen svara på mejl och svara i telefon på både seriösa och oseriösa spekulanter. Just då kände jag bara att jag ville bli av med Laslo och jag tyckte det var super jobbigt att ens vara i stallet då det kändes som ett stort svek mot honom. Jag gick ju även under denna tid i tankarna på vad jag ville ha för ny häst. Jag fick genast upp en skäck tinker i huvudet och kom då på vilken häst jag ville ha, det enda problemet var egentligen att han ej var till salu. En vän till mig bosatt i Stockholm ägde nämligen en mycket vacker och super fin tinker hingst. Jag kontaktade henne och vi pratade ganska flyktigt, han var ju egentligen inte till salu och några tankar på att sälja hade hon ej haft. "E" visste dock vem jag var och hon visste även att jag hade en god och sund hästhållning. Så hon skulle fundera och skulle hon sälja så var det enbart för att det var jag som ville köpa honom.

Tiden gick och jag var till slut tvungen att fråga om hon funderat något över det hela. Och jag hörde hennes tveksamheter i telefonen och godhjärtad som man är så sa jag rakt ut att "då ska du ej sälja honom" . "E" blev både lättad, men kände även skuld jämt mot mig och det lilla löfte hon gett. Men hon lovade att verkligen försöka hitta den där skäck tinkern till mig. Hon taggade mig i väldigt många facebook annonser på super vackra tinkrar - varav två var svartskäckar. En var näst inpå bara vit med ett blått öga, den andra var lite mer svart och mängder med hår. Jag blev störtförälskad på direkten - DEN hästen skulle jag bara ha om det så var det sista jag gjorde. Sagt och gjort så kontaktade jag försäljarna till Ben och fick filmer och mycket bilder. Jag bestämde mig för att slå till.

Han kastrerades snabbt då jag ville han skulle få landa i sin valack roll innan transporten till Sverige. Då var jag hästägare igen till en nykastrerad Irish cob kille född 2009. Drömhästen var äntligen MIN!

Men ganska snabbt började problemen... Jag försökte gång på gång få svar från försäljarna på Irland om när de skulle låta han kliva på bilen påväg till Sverige, men fick nya besked varje vecka. :(

Jag var nära att ge upp ett tag, jag ville ju inget annat än att ha hem min häst.

Hemma i Sverige gick jag och vankade fram och tillbaka tills jag till slut fick veta att han äntligen skulle åka från Irland. Onsdagen den 5 juli 2017 åkte lastbilen från Irland med Ben och en rad andra hästar mot Sverige.
ÄNTLIGEN snart skulle jag få lasta av min kille här uppe i Hällom på stallbacken, men det lyckoruset togs snart över av ren och skär panik!

Under Torsdags förmiddagen den 6:e Juli så fick jag ett sms från transport bolaget som undrade om jag skulle hämta upp honom i Göteborg eller i Malmö? Min första reaktion var på en gång att det blivit något missförstånd. Jag kontaktade säljarna på Irland och de berättade att de gett all info om vart han skulle, men att det inte varit tydligt nog till transport företaget. Fakta kvarstod ju då faktiskt att jag hade en häst som jag måste få hem som kommer lastas av i Malmö. Jag satt i telefon HELA dagen med diverse bolag, men eftersom allt var i sista minuten så fanns det inte en chans att jag kunde få hem honom på minst 2 veckors tid. :(

Men sen hörde jag av mig till en utav mina tidigare fotomodeller som jag visste hade erfarenhet av att köra långt etc. Jag hyrde hästbuss och "J" ställde upp som chaufför ända ner till Malmö!!

Den känslan att det faktiskt skulle lösa sig med allting var helt fantastisk. Ångesten och rädslan ... ja allt släppte då allt var i hamn.

Resan ner gick smärtfritt, men väl framme möttes vi av en vädigt avmagrad och liten skäck med massa hår och tovor. Vad sjutton var detta? min häst?

Men ögonen som stack fram bakom luggen gick inte att ta miste på <3
Nu ville jag bara ta hem min häst och börja våran resa tillsammans.

Det var en lång resa hem till Sundsvall, men klockan 02:20 på natten var vi framme. Chaufför, hästägare och framför allt häst var trötta som aldrig förr.

Under ca 2 veckor så tog vi det lugnt och allt gick kanon, Ben började landa och jag kände mer och mer hur gärna jag ville upp på hans rygg. Tyvärr blev suget för hårt och jag bestämde mig för att hoppa upp barbacka mitt på stallplanen. (Ja vet är huvudet dumt får kroppen lida) Det tog inte många steg nedför backen mot ridplanen så la Ben av världens Bock och jag hann inte ens blinka så låg jag på backen. Adrenalinet måste ha slagit till ganska hårt då jag inte kände att jag gjort illa mig på en gång, men efter ett försök att resa sig på vänster knä så  kunde jag ganska så snart konstatera att något inte var som de skulle. Liggandes på marken ringde jag mamma som kom för att köra mig till sjukhuset. Under tiden fick jag hjälp av stallägarna att överhuvudtaget ta mig upp till stallbacken igen. De fick backa ner bilen så jag kunde lägga mig bak i baksätet för att sedan backa upp i lösgrus. Mamma kom och sen bar det iväg upp till sjukan för att ganska snabbt få morfin och få knät undersökt av både ortoped läkare och röntgen. Inga trasiga skelett delar iaf .. SKÖNT! men ont hade jag fortfarande och det blev hårt bandage med kryckor hem. Sen började min resa med diverse undersökningar och rehab. :(

Hemma låg jag med mitt vänstra ben i högläge, jag kunde knappt ta mig in till toaletten smärtfritt, och då bor jag bara på 42kvadratmeter! Men med en vilja och envishet så gick det. Ganska snart fick jag göra en MR där det sedan kunde konstateras att jag nästan slitit av mitt främre korsband samt fått en rejäl blödning i knät.
ordinationen blev Kryckor i ca 6 månader och rehab. Jag kunde knappt ta mig till toaletten, nästan inte in i duschen och verkligen inte till stallet. Jag fick hjälp med Ben under de 2 månader jag bara var hemma och läkte. Under den tredje månaden så kunde jag iaf börja gå med en krycka och snart var jag så pass bra att jag kunde gå helt utan och börja ta hand om min häst på heltid igen. Men sen kom nästa problem .. Att vara sjukskriven är tufft ekonomiskt trotts sjukpenning osv, men det är inte hållbart om man också har häst och alla kostnader det bär med sig.

I November gick jag tillbaka till mitt jobb 100% !! jag kände att ska jag ha kvar den här hästen måste jag börja jobba igen trots att jag egentligen inte var redo då knät fortfarande var under läkning. Men sagt och gjort så började jag jobba igen och äntligen kände jag att jag var på banan.

Men som alla vet så är livet en bergochdalbana deluxe! Alla import hästar som kommer till Sverige måste tilläggs registreras. Och Bens rastypning av Maria Wahlberg var redan klar så reggningen var det ända som var kvar. Barbro kom ut för att läsa Bens chip, men det fanns en liten, liiiiiiiiiten detalj som skulle förändra allt.... CHIPNUMRET STÄMDE EJ ÖVERENS MED DET SOM STOD I PASSET!
Ännu en gång var jag tvungen att kontakta säljarna på Irland och fråga vad fan det var frågan om.

Jag fick till svar att det som står i passet ska stämma och att vi skulle kolla honom igen. Sagt och gjort fick Barbro komma ut igen och mycket riktigt så hittade vi det chipet som stod i passet, men mycket längre upp på halsen! Jag kunde andas ut då jag nu visste att jag fått hem rätt häst, men jag var ju ändå nyfiken på vart det andra "lätthittade" chipet kom ifrån.

Med lite hjälp från en person från Svenska Irish Cob föreningen så hjälpte hon mig hitta var detta nummer var registrerat någonstans. Och fyndet var inte allt för roligt då det visade sig tillhöra en skäck hingst född 2003 vid namn Annagbrack Rambo. :(

Irländska Databasen H.S.I fick Bens signalement för att kunna jämföra och mycket rirkigt stämde det överens.

Alla mina känslor var överallt och jag visste inte hur jag skulle känna eller hur jag ens skulle reagera över denna bisarra nyhet. Vem skulle beskyllas? Vems ansvar var det egentligen? Vem har inplanterat en helt annan identitet i min häst som överhuvudtaget inte stämde?

 

Garrykennedy Big Ben är en påhittad häst av en visst Brian Higgins som utfärdat Bens falska L.H.I pass!

I passet står både stamtavla och uppfödare som okända, men han ska vara född 2009 på Irland...

Det ända som egentligen stämmer är hans födelseland, men han är då egentligen en häst vid namn ANNAGBRACK RAMBO född 2003

Fortfarande med okänd stam och okänd uppfödare.

Säljarna på Irland menade att de inte hade en enda aning om allt detta och kunde endast hänvisa till han som utfärdat passet. Men varför bad dem då mig kolla efter chippet igen om dem nu inte visste att han var dubbel chippad? :O

well.... hur som helst så blev nästa projekt att betala ett duplikatpass från H.S.I och ställa allting till rätta.

H.S.I ville först och främst ha tillbaka det falska passet då en häst inte får stå med två pass - sagt och gjort så skickades det tillbaka till Irland med Bens Vaccinationer i och id kontrollerna.
Nu Har Bens pass från H.S.I äntligen kommit och hans identitet är utredd till fullo. Alla papper är i sin ordning, men faktum kvarstår fortfarande att jag blivit blålurad på en häst som är mycket äldre än jag trott + att jag fick besked om att han var mycket mer riden än var han var.

Så vad nu? Ben är nu under inridning och jag fortsätter jobba honom från marken varje dag samtidigt som jag läker. Men jag kommer alltid känna mig lurad/bedragen & väldigt upprörd över allting. Jag har försökt intala mig själv att jag inte kunde ha gjort något annorlunda från min sida utav ansvaret ligger ändå hos denne Brian Higgins som bestämt sig för att marknadsföra Ben som en helt annan häst. Jag förstår verkligen inte tankesättet överhuvudtaget jävla hästskojjare på ren svenska!!
Jag har slitit ont på allting som varit nu min ekonomi, min vardag & framför allt min hälsa både fysiskt och psykiskt. Att ha häst ska vara kul, det ska vara balsam för själen. Jag har tappat gnistan för stallet och min egen häst allt har verkligen blivit så fel. framtiden är oviss, men tills dess så kämpar vi på. Ben rids nu 1 gång i veckan av mina tränare från Equiaction och det går jätte bra.
Som sagt har jag tänkt börja blogga igen så vill ni följa oss så kom gärna tillbaka. ;)

Kram / Emmy & Ben aka Rambo <3